Två år.
2 år sen och jag är fortfarande kvar i samma helvete. 2 år proppade med hat, monster, kommentarer, ångest, panik, psyk, läkare, terapi, sjuksköterskor, långa brev och fula tankar. Två vidriga, jävla år och jag har fortfarande inte gett upp. Kanske är jag stark, kanske är jag helt värdelös, kanske lite av båda delar.
Jag är fortfarande kvar i livet iallafall, det var det nog inte många som trodde.
Kanske är Du bara bäst helt enkelt!