hviiklund

Det var inte igår vi hördes bloggis! Det var inte ens detta år.

 

Det har hänt massor samtidigt som det inte hänt något alls, monstrena är fortfarande här och hänger, mer i vissa perioder och mindre i andra med dom finns fortfarande även om jag önskade att det inte var så.

 

Annars då? Jag vet inte riktigt, jag vet inte riktigt vart livet är påväg eller vad 2017 kommer bjuda på.
2016 bjöd på ny lägenhet, det bjöd på att jag fick bli moster för första gången och det bjöd på många fina dagar och fina möten. Det bjöd också på väldigt mycket dåligt och även om dom bra sakerna är värda att minnas lyckades dom dåliga ta över detta år också. Fy fan vad dessa sjukdomar förstör saker och vad dom förstör mig.

 

Jag har nu insett att jag får börja om från noll med allting, jag får lära mig på nytt hur det är att leva ett liv utan ångest, hur det är att kunna ha människor runt en som faktiskt vill vara där och jag får lära mig hur det är att verkligen vara glad. Det är en rätt sjuk sak, att man som 22åring får lära sig på nytt och leva livet. Åt andra sidan kanske den inte är så dumt, nu kan jag lära mig och leva utan monstren, nu ska jag lära mig och leva utan monstren.

Håll tummarna för mig så lovar jag att jag ska göra detsamma för er.

 

Var rädda om er.